Sömnlös
Jag kan inte sova, har så jävla mycket ångest. Det känns som att jag ska bryta ihop och börja gråta när som hellst. Jag orkar inte mer, jag är skit trött och vill inget hällre än att somna, men min hjärna går på högvarv och kan inte låta mej kopla av. Det får inte vara slut!! Du är ett svin, men du är mitt svin. Jag älskar det vad du än gör mot mej, du är mitt allt, mitt liv. Utan dej fins det ingen mening med någonting alls. Du är min luft, mitt vatten, mitt tak över huvudet, mina väggar, mitt skydd från allt som vill mej illa, min orsak att leva, mitt ljus i mörkret, min mat i svälten och min värme i kylan. Du är hemsk men jag klarar mej inte utan dej. I din famn är jag lycklig, på ditt bröst är min plast, med dina ben virade runt mina och min kropp i din famn kan jag sova men inte annars. Jag fungerar inte utan dej, jag vill inte finnas om inte du fins här med mej. Utan dej, vill jag inte leva längre. Du är mitt allt och du får inte lämna mej, jag gör allt för dej. Jag vill inte vara utan dej, jag måste vara med dej annars vill jag inte vara alls. Du är orsaken till att jag kliver upp ur sängen på morgonen, det är på grund av dej jag bara tar en sömntablett och inte tjugo, tack vare dej skär jag aldrig tillräckligt djupt, för att du fins så nöjer jag mej med att bara titta ut genom fönstret och inte sitta och dingla med benen och samla mod för att hoppa. När du är med mej är jag hel, utan dej är jag halv och man kan inte leva halv. Jag kan inte leva utan mitt ljus, du är mitt ljus. Du har lämnat mej och nu sitter jag ensam i mörkret med alla röster som skriker och skrattar åt mej, demonerna närmar sej med sina gula ögon och långa klor, stegen jag klättrar på sjunger djupare och djupare ner i avgrunden. Det är fuktigt och kallt, stenarna river mina knän. Efter att jag träffat dej trodde jag aldrig att jag skulle hamna i avgrunden igen. Jag ser de gul-bruna vassa tänderna och hör alla skrik, det närmar sej och jag ropar efter hjälp, men du mitt ljus, är för långt bort för att höra och för trött för att hjälpa. Dom skriker och skrattar, jag kommer inte överleva natten, jag är värdelös, ingen vill ha mej, alla utnytjar mej, jag är fet, jag är ful, jag är äcklig, ingen vill ha mej, alla ljuger för mej, jag är en hora, jag är ingen värd. Jag är rädd, hjälp mej, jag skriker men ingen hör, ingen ser och ingen bryr sej. Ingen orkar, ingen vill, ingen Patte...... Mitt liv, mitt hjärta, mitt ljus, min värme, min luft, min mat, min vilja att leva, mitt vatten, min trygghet, min styrka, mitt skydd, mitt mod, min sömn, min kärlek, mina lungor, mitt allt är borta, min Patrik är borta....... Hur ska jag orka utan dej? Hur ska jag vilja utan dej? Jag är inget alls om inte du är här. Jag fins inte utan dej, allt jag vill ha är dej, du är det enda ljuset i detta mörker, du är den enda som kunde dra mej upp ur avgrunden, du är den som fick mej att falla ner igen. Skrik, rop, gap, skratt, gråt, viskningar allt på samma gång, fyller mitt huvud, tömmer mina lungor. Mörker, överallt, ser bara gula ögon, långa klor och gul-bruna vassa tänder. Vill inte, vill inte, vill inte, vill inte. Rädda mej, rädda mej, rädda mej, rädda mej!! Bara du kan! Och du vet inte ens. Du bryr dej inte, du vill inte längre. Men jag då? Jag vill, jag orkar, jag bryr mej, med dej vid min sida. Annars kan jag inte andas. Jag kan inte andas! Jag kan inte skrika! Jag kan inte prata! Jag kan knappt viska, jag älskar dej, mer än allt, mer än jag borde, mer än mej. Jag älskar dej för mycket, mer än du älskar mej. Jag känner allt, jag känner för mycket, jag känner 10.00000 gånger mer än vad någon annan känner. Jag känner skräck, rädsla, ensamhet jag känner sorg. Jag är övergiven, jag har inte mitt hjärta kvar, du tog det och lämnade mej kvar i ett skal av det som brukade vara jag. Hur ska jag göra nu? Hur ska jag kunna leva vidare utan dej? Jag är ett skal, något man slänger bort, helt tomt, allt är borta. Tömt på all kärlek och all vilja att leva. Hur kan man leva utan sitt hjärta? Det går inte, jag är död men lever fortfarande. Jag fins inte längre kvar, mitt hjärta är hos min älskade Patrik, men han vet inte det, han tar inte hand om det. Mitt hjärta har rest iväg, det finnsi nte längre här, mitt hjärta behöver Patrik, mitt ljus, mitt hjärta kan inte finnas om inte han finns här. Jag älskar dej, jag finns inte utan dej. Jag älskar dej, jag älskar dej, jag älskar dej, jag älskar dej. Mitt hjärta, min luft, mina lungor, mitt vatten, min mat, mitt ljus, min värme, min trygghet, mitt allt.......
Kommentarer
Trackback
